Överanalysera
En sak jag är riktigt bra på är att överanalysera. Speciellt när det gäller Kungen och hans eventuella sjukdomar/skador.
Sen Kungen kom har jag haft misstankar att han har haft Lymfangit, senskada, Kissing spines, kotledsinflammation, gaffelbandsskada osv. osv.
Kungen har såklart aldrig visat några symptom på dessa sjukdomar, haft feber eller varit halt. Ändå ska tankarna dra iväg och tillslut är han dödssjuk.
Men jag antar det blir så. Nu när jag har läst alldeles för mycket på google om skador ska kan jag nästan kalla mig expert. För ska man ta hand om ett liv så ska man vara rädd om det livet. Ibland kanske man blir för rädd och går till överdrift. Jag har börjat ställa mig själv några frågor och dessa frågor kan se ut såhär:
- Är Kungen halt?
- Är han svullen?
- Är han varm på den ev. skadan?
- Har han feber?
- Äter han och dricker normalt?
Blir svart nej på dom fyra första och ja på den sista är sannolikheten att han är sjuk/skadad minimal. Men man ska alltid ringa veterinär om det skulle vara något.
Kungen blev i höstas lite svullen i ena benet. Det visade sig att han kände av muggen han hade fått av en sår på bakbenet. Jag ringde veterinären och efter 3 dagar var svullnaden borta. Kungens sår tvättades med jodopax och han stod lindad på nätterna. Han fick vara ute i vår hage som var mindre lerig och han var varken varm, halt eller hade feber. Det var den gången jag trodde han fick lymfangit och skulle ha pencillin sprutor, men icke sa nicke men lite sårvård mådde han bra igen, eller han mådde inte dåligt egentligen, han vara samma matglada kille.
Så många gånger skenar mina tankar iväg. Dock är jag uppmärksam när jag vet när något inte står rätt till. Som med muggen eller nu när förra sadeln inte passade längre. Alltid något ;)
Han är älskad den här hästen <3
Kommentarer
Trackback
