Spänd vs. avslappnad
Jag har länge haft svårt att vara avslappnad när jag och Kungen hoppar. Det hela startade för något år sen då jag totalt blev paralyserad under en hoppträning. Jag satt på Kungen och kunde inte hoppa. Jag blev rädd för att övningarna var för svåra för oss då och han vägrade på hindrerna och jag flög av, ett flertal gånger. Efter det ridpasset blev det ett uppehåll från hoppningen.
Jag började hoppa hemma och jag våga hoppa sånt jag inte hade vågat hoppat efter hoppträningen. Vi började hoppa studs, olika kombinationer och en massa andra serier. Rädslan släppte mer och mer. Men i över ett år har jag haft problem med att vara avslappnad. Mina händer blir för höga och jag vill "lyfta" Kungen över hindrerna. Jag stör honom mer än vad jag hjälper.
Igår fick William med det på bild. Ett spänt hopp och ett avslappnad.
Här är det spända hoppet. Jag liksom "lyfter" honom över hindret och jag har händerna helt fel. Man ser både på mig och Kungen att hoppet blir spänt och inte avslappnat.
Det avslappnade hoppet. Betydligt bättre än hoppet innan. Händerna är där dom ska och jag är mer med i sprrånget. Även Kungen ser avslappand ut.
Nu för tiden märker jag när jag är spänd. Då väljer jag att hoppa en gång till och få det avslappnat. Ju mer jag tänker på hur jag rider så känns inte höjden eller t.ex. kombinationen som något läskigt längre. Det glömmer man bort eftersom jag tänker på avståndet, vägen, mina händer etc. Hoppningen känns betydligt lättare än vad den gjorde för några månader sen. Jag jobbar aktivt med det här och det kan bara bli bättre nu!
Kommentarer
Trackback
